Åderbråck (varicer) innebär att en ven blivit onormalt utvidgad. En ven är ett blodkärl som för syrefattigt blod till hjärtat, med undantag för lungvenen som transporterar syrerikt blod till hjärtat från lungorna. Jämfört med artärerna (blodkärl som för syrerikt blod från hjärtat ut till kroppens celler och syrefattigt blod till lungorna) har alla vener utom lungvenen en tunn muskelvägg.
Eftersom vener har en tunn muskelvägg är de beroende av att få stadga från omgivande vävnader. När man använder benmusklerna får venerna extra stöd, eftersom musklernas sammandragningar pressar på. Benens vener har dessutom klaffar för att förhindra att gravitationen drar blodet nedåt när det borde gå på mot hjärtat istället.
Åderbråck yttrar sig genom att venerna utvidgar sig och slingrar sig. Det beror ofta på en kombination av slappa venväggar, för högt tryck i venerna, försvagade/uttänjda klaffar och dåligt stöd från omgivningen. Ärftlighet spelar roll, men även faktorer som ålder, vikt och graviditet. Det finns en ärftlig faktor som ökar risken för försvagade venklaffar som inte kan sluta tätt. Ett stillasittande liv kan också öka risken för åderbråck, liksom ett vardagsliv där man står mycket still snarare än att röra benen på olika vis.
Åderbråck är en manifestation av venös insufficiens. Man kan använda sig av vensonografi för att med hjälp av ultraljud kartlägga hur det står till med benets djupa och ytliga vensytem.
Var kan åderbråck uppstå?
Åderbråck kan uppstå i vilken ven som helst, men är vanligast på benen – särskilt på insidan av underbenen. Mer ovanliga exempel är esofagusvaricer och varicocele. Varicocele är stora slingriga vener som går från en eller båda testiklarna. Esofacusvaricer är åderbråck på vener i matstrupen, ett tillstånd som är mycket ovanligt hos personer som inte har allvarliga leverproblem.
Hur ser åderbråck ut?
Åderbråck som ligger ytligt ser ut som blå, knöliga upphöjningar. Att venerna utvidgar sig och slingrar sig vid åderbråck beror på att blod har stannat kvar och dämts upp.
I vissa fall kan symptomen lindras med kompressionsplagg, men detta är normalt inte tillräckligt för att problemen ska försvinna.
Är åderbråck bara ett estetiskt problem?
Nej, åderbråck är inte bara en estetisk fråga utan kan ge funktionella problem, varav vissa är allvarliga.
Exempel på komplikationer av åderbråck:
- Inflammation i kärlväggen (tromboflebit)
- Missfärgad (blå-brun-röd) och skör hud vid åderbråcket
- Eksem vid åderbråcket
- Obehandlade åderbråck är en vanlig grund för bensår hos äldre. Bensåren tenderar att återkomma om man inte tar bort åderbråcket.
Åderbråcksbehandling
Det finns flera olika behandlingar som är verksamma mot åderbråck. Den traditionella är åderbråckskirurgi där man gör ett snitt och drar ut åderbråcket (så kalla stripping), men på senare år har även laserbehandling, skumbehandling, injektionsbehandling och elkoagulation tillkommit. De flesta behandlingsmetoder innebär att man skadar den sjuka venen så att den skrumpnar ihop och ombildas till ärrvävnad. Det blod som tidigare gick genom venen kommer kroppen automatiskt att omdirigera till andra vener.
Ta bort åderbråck med laser
Att ta bort åderbråck på laser har blivit mycket populärt på senare år, både i Europa och i andra delar av världen. Det används framförallt för att behandla åderbråck i det ytliga vensystemet. Till skillnad från stripping brukar laserbehandlingen inte ge några ärr, och man brukar också återhämta sig snabbare efter behandlingen.
Innan behandlingen
Innan behandlingen får du träffa en läkare för att undersökas, gå igenom din hälsostatus och få veta mer om behandlingen, inklusive risken för komplikationer. Det är viktigt att du berättar om alla eventuella hälsoproblem du har eller har haft, och om du äter någon medicin. Särskilt viktigt är det att läkaren får veta om koagulationsstörningar och tidigare blodproppar, och ifall du tar någon blodförtunnande medicin, såsom Waran eller Trombyl.
En ultraljudsundersökning genomförs för att upprätta en venkarta över det ytliga vensystemet så att läkaren får en översikt över kärlens utbredning, diameter och flöden. Man brukar även undersöka det djupa vensystemet med ultraljud för att kontrollera att det inte finns några proppar där.
Vid det första besök kommer du också att få veta om kompressionsplagg ingår i priset för behandlingen eller om du måste betala sådana själv. Man brukar rekommendera att patienten bär dubbla kompressionsstrumpor (kompressionsklass 1) efter behandlingen. Om du får i uppdrag att köpa in dem själv är det viktigt att du tar med dem när det är dags att genomföra behandlingen, för de ska sättas på omedelbart efter att behandlingen slutförts.
- Efter laserbehandling av den stora åderbråcksvenen (på insidan av låret) ska man bära en dubbla kompressionsstrumpor som täcker hela låret, inkluderar höftdel och midjeband och går upp över ljumsken och innefattar bäckenhalvan. Många väljer att köpa kompressionsstrumpbyxor.
- Efter laserbehandling av den lilla åderbråcksvenen (på baksidan av underbenet) ska man bära dubbla kompressionsstrumpor av typen stay-up som går över lårets mitt.
Kompressionsstrumpor är ett medicinskt hjälpmedel som skrivs ut av läkare. Det är inte samma sak som de stödstrumpor / antitrombosstrumpor som går att köpa utan recept på apoteket.
Under behandlingen
Laserbehandling av åderbråck kräver inte narkos utan kan göras med lokalbedövning. Det brukar inte göra ont.
Med hjälp av ultraljud som guide förs en nål in i den ven som ska förstöras. Laserkatetern förs in genom nålen. Lasern slås på och svetsar ihop venen inifrån.
Det är vanligt att kirurgen i samband med behandlingen också gör små snitt för att ta bort åderbråcksknutor.
Om det är benen som har behandlats sätts dubbla kompressionsstrumpor på direkt efter behandlingen.
Efter behandlingen
Efter att ha förstörts av lasern skrumpnar venen ihop och den brukar vara helt borta inom några månader. Det första återbesöket brukar ske 1-2 veckor efter ingreppet. Vissa kliniker har ett andra återbesök efter 3 månader.
Om ingreppet skedde på benet ska du bära dubbla kompressionsstrumpor under två veckor, och under de första fem dygnen efter ingreppet är det viktigt att kompressionsstrumporna sitter på både dag och natt. Under de första fem dygnen ska en plastsäck användas för att täcka strumporna när du duschar, strumporna ska inte tas av. Efter fem dagar kan du ta av kompressionsstrumporna för första gången och duscha utan skydd. Efter de första fem dagarna räcker det med att man har kompressionsstrumporna på när man inte sover.
Tejpen ska helst sitta kvar i tio dagar.
Den första tiden efter ingreppet bör man avstå från träning och annan ansträngande fysisk aktivitet. Lunga promenader är däremot bra. Rådgör med din läkare, eftersom återhämtningsprocessen är individuell.
Under de första sex månaderna efter ingreppet ska man skydda huden mot sol, till exempel med hjälp av kläder eller solkräm med hög solskyddsfaktor.
Komplikationer av laserborttagning av åderbråck
Det är vanligt att man blir öm och känner en pressande känsla vid den ven som har behandlats. Övriga komplikationer är mycket ovanliga. Man behöver normalt inte ta någon smärtstillande medicin, inte ens direkt efter ingreppet.
Andra exempel på möjliga komplikationer:
- Tromboflebit
- Djup ventrombos (symptom: svår smärta, svullnad, andnöd). Denna komplikation är mycket allvarlig och kräver omedelbar läkarvård. Högst risk för djup ventrombos har patienter som är 60 år eller äldre. Läkaren kan ordinera förebyggande blodförtunnande injektioner.
Förebygg att nya åderbråck bildas
Även om benägenheten för åderbråck till viss del beror på ärftliga faktorer finns det flera saker man kan göra för att förebygga att åderbråck uppstår och minska risken för att de som redan har uppstått förvärras.
- När benmusklerna används gynnar det venerna i benen. Att röra på sig ofta rekommenderas därför, till exempel genom att promenera eller cykla.
- Om du måste stå eller sitta länge, ta rörliga pauser. Småjogga på stället, gör tåhävningar, gå runt och gå, etc. Situationen avgör vad som är möjligt.
- Om du måste stå eller sitta länge, bär stödstrumpor. De går att köpa utan recept på apoteket.
- Sov inte långa perioder sittandes (t ex på flygresor) om du inte kan lägga upp benen.
- Om du ska sitta still, t ex för att titta på teve, lägg gärna upp benen.
- Att sitta med benen i kors försämrar cirkulationen och bör undvikas om det inte rör sig om korta stunder.
- Hög vikt ökar risken för åderbråck, så man bör vara extra mån om att vidta förbyggande åtgärder om man väger mycket.
- Graviditet ökar risken för åderbråck, så man bör vara extra mån om att vidta förbyggande åtgärder under graviditeten.
- Om du behöver fastare stöd än vanliga stödstrumpor, kontakta läkare för att få kompressionsstrumpor utskrivna på recept.