För många av oss är plastikkirurgi mycket starkt sammankopplat med vår moderna era. Vi hör ordet plastikkirurgi och tänker omedelbart på silikonbröst (uppfanns på 1960-talet) och andra moderna påfund. Sanningen är dock att plastikkirurgi är något som utförts sedan långt innan vår tideräknings början.
Plastikkirurgiska behandlingar av brutna näsor omnämns till exempel i en gammal medicinsk text från det antika Egypten som har daterats till cirka 1600 f Kr. Texten, som kallas för Edwin Smiths Papyrus, är en av de allra äldsta kirurgiska texter vi känner till. (Den kallas Edwin Smiths Papyrus eftersom upphovspersonen är okänd och den amerikanska egyptologisten Edwin Smith köpte den 468 cm långa papyrusen från en egyptisk handelsman i Luxor år 1862.)
Indien
Rekonstruktiv kirurgi utfördes i Indien så pass tidigt som 800 f Kr. Under det sjätte århundradet före vår tideräkning levde den indiske läkaren Suhshruta som ägnade sig åt både ögonkirurgi och plastikkirurgi, och som skrev flera viktiga texter på sanskrit som hjälpte till att föra hans kunskaper vidare till andra läkare. Kring år 750 f Kr översattes hans medicinska verk till arabiska, och via kalifatet Abbasid hamnade de så småningom även i Europa. Detta gjorde att bland annat familjen Branca på Sicilien och Gaspare Tagliacozzi i Bologna kunde ta del av medicinska kunskaper nedskrivna av en läkare på andra sidan av jorden.
Så småningom började medicinskt intresserade personer från Europa resa till Indien för att lära sig om läkekonsten där. Bland annat reste brittiska läkare till Indien för att se på när näsplastiker genomfördes och rapporter om indisk näsplastik publicerades i den brittiska tidskriften Gentleman’s Magazine i slutet av 1700-talet.
Antika Rom
I det antika Rom utfördes flera olika plastkirurgiska ingrepp. Till exempel vet vi att romerska kirurger under det första århundradet f. Kr reparerade skadade ytteröron.
Ottomanska riket
Şerafeddin Sabuncuoğlu (1385-1468) var en läkare och kirurg bosatt i Amasya, en stad i det ottomanska riket. Han verkade vid sjukhuset i staden, byggt 1308. Sabuncuoğlu skrev flera medicinska böcker, inklusive Cerrahiyyetu’l-Haniyye (Imperial Surgery) och Mücerrebname (On Attemption). Den förstnämnda är den äldsta illustrerade kirurgiska atlas vi känner till, och den skrevs när Sabuncuoğlu var 80 år gammal. Den innehåller bland annat information om hur man på kirurgisk väg kan korrigera vissa medfödda missbildningar.
Frankrike
År 1793 genomförde kirurgen François Chopart en läppplastik där en bit hud från nacken användes.
England
Den första näsplastiken i England utfördes av kirurgen Joseph Constantine Carpue (1764-1846). Den ägde rum år 1814 på en brittisk militärofficer som förlorat sin näsa i samband med kvicksilverbehandling.
Carpue var född i London men tillbringade 20 år i Indien där han bland annat studerade den indiska plastikkirurgin, och det var indiska tekniker han använde sig av för sina näsplastiker i England.
Den indiska tekniken där en bit hud från pannan används för att rekonstruera delar av näsan kom i Europa att bli känd som Carpues operation. År 1816 beskriv Carpue tekniken i sin medicinska text ”Account of Two Successful Operations for Restoring a Lost Nose from the Integument of the Forehead.”
De kirurgiska instrument som beskrivits i den indiska teten Sushruta Samhita började användas i England och där utvecklades de vidare.
Tyskland
Den tyska kirurgen Carl Fredinand von Graefe publicerade sitt medicinska verk Rhinoplastik år 1818. I detta beskrev Graefe hur han använde sig av hud från patientents arm för att genomföra näsplastik.
År 1845 publicerade Johann Friedrich Dieffenbach Operative Chirurgie, en utförlig text om näsplastik. I detta verk introducerade han metoden att göra ytterligare en operation efter den initiala för att förbättra de estetiska aspekterna av den rekonstruerade näsan. Dieffenbach var specialist inom området plastikkirurgi och hudtransplantationer, och förutom näsplastik ägnade han sig med framgång åt käkkirurgi.
År 1896 beskrev kirurgen James Israel hur man med framgång använt sig av heterogenous free-bone grafting för att laga en så kallad sadelnäsa, ett medicinskt tillstånd som bland annat kan orsakas av våld mot näsan, syfilis eller spetälska.
År 1898 publicerade ortopedkirurgen Jacques Joseph en beskrivning av reduktionsnäsplastik.
USA
En av de allra första plastikkirurgerna i USA hetter John Peter Mettauer. År 1827 genomförde han den första operationen av den medfödda missbildning som på den tiden kallas harmynthet och numera går under benämningen LKG. Eftersom Mettauers kirurgi var så banbrytande tvingades han designa sina egna operationsinstrument.
År 1891 lyckades John Roe, en otorhinolaryngologist i USA, att med hjälp av plastkirurgi reducera en näsknöl hos en ung kvinna som ville få näsknölen minskad av estetiska skäl.